I väntan pĺ det stora uppdraget

Jakten pĺ drömmars uppfyllelse

© Upphovsrätt, Grantley Morris, 1985-1996. För mer av samma författare, se http://net-burst.com/
Ingen del av dessa skrifter fĺr säljas och ingen del fĺr kopieras i sin helhet utan att hela detta stycke citeras.

Kapitel 12: Guds mĺtt pĺ framgĺng

Alexander Maclaren var vanligtvis darrig inför en predikan och efterĺt förkrossad över att ha gjort pannkaka av alltihop. Folk brukar placera honom bland de största predikanterna världen nĺgonsin hört.

De flesta är övertygade om att vĺra försök till tjänst ligger lĺngt efter vĺra medkristnas bragder och flämtar. Vi bara förbiser vĺra egna ynkliga ansträngningar och bort mot de andras guldglittrande framgĺngar och är nära att ge upp. Vi utsätts för en spärreld av dödliga vanföreställningar om som är effektivt tjänande. Mitt mĺl i ett tidigare kapitel var att göra dig uppmärksam pĺ farorna med trĺngsynthet och att beväpna dig inför detta krig där vi pikas till reträtt. Min plan är nu att ladda de vapnen och börja använda dem för att vi tillsammans ska besegra denna försĺtliga fiende.

Lĺt oss se pĺ Jesus för att fĺ klarhet i hur vi ska avvisa dessa misströstans mörka makter.

Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har det varit sĺ skrämmande att möta en vanlig församling. För ett vitt antal tjänster är det ett plĺgsamt faktum att publiken redan sett/hört/läst det bästa världen har att erbjuda. Om du till exempel är musiker vet du att sĺ fort folk kommer innanför dörren, eller sätter sig i bilen, har de genast tillgĺng till inspelad musik av högsta kaliber.

Men Herren kommer att prisa ditt kurage. När du i ödmjukhet inte skäms att visa dina begränsningar för världen, kommer ärans Konung att vara stolt över att kalla dig sitt barn.

Din kärleksfulle Far blir mer rörd av din attityd än av din vältalighet. En svag, oavslutad mening som fĺtt kraft av Guds Ande kan ĺstadkomma mer än den största begĺvning världen nĺgonsin skĺdat (1 Kor 2:3-5)

Frĺn fyra ĺrs ĺlder älskade jag att hjälpa morfar gjuta cementgĺngar. Vem som helst kan göra ett bättre jobb än ett litet barn, men det var inte relevant. Jag var oersättlig. Jag hade en särskild plats i morfars hjärta.

Och du har en särskild plats i Guds hjärta. Fysiskt är Herren helt självtillräcklig. Han behöver inte oss mer än en hantverkare behöver en fyraĺrings hjälp. Men Faderns glädje skulle aldrig vara fullkomlig utan ditt bidrag.

En handikappad person kanske behöver din hjälp och föraktar dig just därför. Hur mycket bättre är det inte att vara efterlängtad än behövd!

Har en Fars hjärta nĺgonsin flödat över av kärleksfull stolthet över ett barns löjliga försök att hjälpa honom? Hur mycket mer kommer dĺ inte din Far i himlen i sin gränslösa kärlek att röras av dina försök - även de svagaste - att ära honom med ditt tjänande.

I främlingars ögon kanske din tjänst bara är en bland tusenden. Men inte för nĺgon som älskar dig. Och du betyder mest för den som genom sin vilja fick dig att börja existera, formade dig, befriade dig och längtar efter att fylla alla dina behov. Förvänta dig en inbjudan att framträda inför hans majestät, kungars Kung.

Är det svĺrt att tro att Herren i sin härlighet skulle uppskatta ljudet av din stämma eller ett verk av dina händer? Glöm inte vem som skapade den rösten och de händerna. Se upp: nedvärdering av gĺvor ligger inte lĺngt frĺn att nedvärdera Givaren. Det finns en gräns där ödmjukhet blir till en förolämpning för Honom som skapat dig och som förser dig med kraft. Jag har snubblat för ofta över den gränsen.

Du har en fördel framför alla masstjänster. Inga böcker, skivor eller teveprogram kan skräddarsy sina budskap efter en enda individs specifika behov. Personlig uppmärksamhet är viktigare än nĺgonsin i vĺr kalla värld. Det är bättre att förvandla en person än att kittla miljoner öron. Den som fĺr ta emot alla hyllningar kanske bara är en underhĺlllare som ĺstadkommer mycket, mycket mindre för Guds rike än en hushĺllsarbetande, gudfruktig mor.

Vi ansvarar inte för vĺra talangers fĺtalighet. Men vi stĺr till svars för hur trogna vi är i att ära Gud med vad vi har. Kan vi använda vĺr kanske pĺvra talang pĺ ett sätt som ärar Gud mer? Det är det som är frĺgan, inte om vĺra gĺvor är lika mĺnga och spännande som de i tomtens säck.

I liknelsen om talenterna var det tjänaren som fick minst som gick och grävde ner sin gĺva. (Matt 25:14-18) Inbilla dig inte att Mästaren sa 'Det är okej, grabben. Jag gav dig ju inte sĺ mycket ändĺ. Jag vet att du inte kan nĺgonting. Gĺ in till glädjen hos din herre.'

För mig är en enda mening som en kvävande pytonorm - en krälande anakonda som kan tvingas till underkastelse endast genom en verklig strid pĺ liv och död. Det är inte ovanligt att jag ägnar en hel timma ĺt att formulera en mening. Belöningen för sĺdan omsorg? En strasselsudd av halvstrypta meningar i behov av ännu mer uppmärksamhet. Vid sällsynta tillfällen drar mitt ordfamlande fram fortare än en snigel och nĺr upp till en tandskallrande sköldpaddelunk. En stund senare far jag i backen igen, nedböjd och famlande med händer och fötter tillbaka samma väg som jag kom för att i timtal genomsöka texten som en närsynt Mr. Magoo, övertygad om att jag missat nĺgot i all hast.

Ord! De finns aldrig där när man behöver dem. Jag provar storlek och passform pĺ ett dussintal och även de bästa hänger pĺ trekvart, är omoderna och i ständigt behov av strykning. I skolan var mitt betyg i engelska sĺ ringa att jag undvek ämnet sĺ fort jag fick tillfälle. Det mĺste finnas tusentals kristna som kunde skrivit den här boken med större lätthet.

Men det gjorde de inte.

'Du har en mycket läslig stil och en del av dina uttryck och ordval är briljanta,' skrev en tidningsredaktör om en tidig version av den här boken. Jag minns gärna det citatet, men kan nĺgon alls ägna sĺdana störtfloder av böner och arbete och trofasthet, ĺr ut och ĺr in, ĺt ett projekt utan att resultatet blir briljant?

En pojke hade sĺdana intellektuella begränsningar att hans föräldrar var rädda att han var efterbliven. Han poängterade senare att hans lĺngsamma inlärning hade givit honom mer tid att tänka och att fokusera sig pĺ de smĺ detaljerna. Hans uthĺllighet lönade sig. Det var Albert Einstein.

Du kommer att ĺstadkomma lika mycket som superstjärnor med dubbelt sĺ mycket talang om du lägger ner dubbelt sĺ mycket arbete. Och ännu viktigare är att din hängivenhet kommer att skänka mer ära ĺt Herren. Det gör honom stormförtjust. Och ditt uppdrag i den kommande världen kommer att vida överträffa en slapp superstjärnas framtida uppgift.

Det mest betydande arbetet är inte det som uppvisar den största förmĺgan, utan det som är mest använt av Gud. Herren letar inte efter folk som väcker publikens häpnad med sin talang. Han vill ha tjänster som fĺr människor att utropa, 'Det där mĺste vara Gud!' Vĺr otillräcklighet är ofta den perfekta bakgrunden för en uppvisning av Guds storhet. (2 Kor 4:7)

Vĺr bristande förmĺga kan aldrig hindra Gud - bara vĺr ovilja att närma oss hans kreativitet. Sĺ om du känner dig alltför otillräcklig för att effektivt tjäna Gud utan ett mirakulöst ingripande avundas jag dig. Guds styrka kan lysa till fullo genom en sĺdan svaghet. (2 Kor 12:9) Det lĺter som att du är desperat nog att envist bulta pĺ himlens dörr tills du fĺtt en alldeles exceptionell välsignelse. (1 Mos 32:24-28; Matt 15:21-28; Luk 5:18-26; 11:5-13; 18:1-7; Joh 16:24) Och den välsignelsen kommer att flöda över till de du kommer i beröring med.

Jag sörjer ofta missarna i den här boken, men mitt i allt det grĺ finns det spĺr av guld. Hoppet om förbättring dör bara när vi tror att vĺra mödor är tillräckliga. Förutsett att vi inte böjer oss under misströstan blir vĺr motivation att göra nĺgot bättre starkare och vĺr framtid ljusare ju fler misslyckanden vi ser i vĺra ansträngningar.

Den där obehagliga medvetenheten om vĺr egen otillräcklighet kan vändas ut och in och pĺskynda snarare än att hindra, vĺr framtida tjänst.

Framgĺng á la himlen

Det var en gubbe med darriga händer,
som mĺla' zebror med ojämna ränder.
Men en röst ovan jorden
sa de tröstande orden;
'Bra gjort, vilka stiliga tänder!'

Det finns en oslagbar tillfredsställelse i att tjäna Gud med exakt den kapacitet han har valt ĺt oss. Och det onda geniet vet om det. Vi har en formidabel arsenal till att krossa den demoniska hjärntvättens makt. Mĺnga av vĺra vapen är varianter av en ovedersäglig sanning: eftersom vi inte kan säga att ett öra är överlägset en mun eller ett öga, är det dĺraktigt att betrakta en kallelse som överlägsen en annan. Vi är alla viktiga lemmar i den ĺteruppstĺndne Herres oförstörbara kropp.

Varje uppgift är vacker, värdefull, viktig. Men vi förblindas ofta av vad vi kan se.

De flesta av Gamla Testamentets profeter framstod som riktiga misslyckanden. Om de inte var experter i att hantera utanförskap sĺ var det inte till följd av för lite praktik. (Heb 11:36-38) De var lika roande som en badrumsvĺg pĺ bankett. Deras budskap gjorde gräddan av mänsklig vänlighet sur pĺ ett ögonblick. Efter bara tvĺ minuter sĺg deras ĺhörares ansikten ut som begagnade tuggummin. Jeremia stämplades som förrädare. (Jer 38:4-5) Elia var en flykting. (1 Kung 18:10; 19:2-3) Mĺnga gjordes till ĺtlöje. Fĺ lyckades bromsa in det moraliska jordskredet. (Jes 6:9-13) En del av dem förstod antagligen inte sina egna profetior. (Dan 8:26; 12:8-9; 1 Pet 1:10-12; jämför Joh 11:51) Men deras himmelska uppdrag hade inget med det att göra. De var bara Guds talesmän. Resultatet var inte deras ansvar. (T ex Jer 1:7-9, 19; Hes 2:3-7; 33:7-9; Jes 6:9-13)

'…i hela 23 ĺr,' klagade Jeremia, 'har Herrens ord kommit till mig. Gĺng pĺ gĺng har jag talat till er, men ni ville inte lyssna.' Det som är verkligt hjärtekrossande är att vid den tidpunkten hade Jeremia nästan lika mĺnga ĺr av motstĺnd framför sig som de 23 ĺr av utanförskap han redan utstĺtt. (Jer 25:1-3; 1:2-3) (Att fĺ uppdraget uppskjutet är inte alltid sĺ illa.)

Och trots att de levererade ett budskap lika bekvämt som muttrar bland sängkläderna var dessa profeter landets stora samtalsämne. De var lika välkomna som sniglar i kĺlsoppan, men deras namn fanns i var mans mun. De var de mest eftertraktade i hela Israel - specialinbjudna gäster pĺ rockkoncerter; med stolthet upphängda i offentliga utställningar; itusĺgade pĺ publikens begäran; sĺdant där, ni vet. Flera ĺrhundraden senare var Paulus sĺ framstĺende att alla ville slĺ honom. En del vände pĺ varje sten i sin iver att ge ett bestĺende intryck. Nĺgra tog sig tid att uppvakta honom och överösa honom med hĺrda paket. (Apg 14:19-20) Det är svĺrt att inte bli avundsjuk, ellerhur?

Sĺdana tjänster är, till följd av sin natur, rubrikskapande. De fĺr blombuketter och tegelstenar inkastade genom fönstret. Andra tjänster fĺr andevärlden att darra utan att tilldra sig mänsklig uppmärksamhet.

Det är nödvändigt för en sĺngare att uppträda offentligt; ljudtekniker och bönekämpar tjänar i bakgrunden. Alla kan se dina ögonbryn. Ingen ser din lever, men vilken del är viktigast?

Genomsnittsevangelisten stjäl ära för själavinnande frĺn de som bad, vittnade och utförde miraklet att fĺ med en icke-kristen till en kristen gudstjänst. Mĺnga av evangelistens 'konvertiter' fann Kristus antingen före de kom dit eller genom samtal efterĺt. Trots att fĺ predikanter är medvetna äretjuvar, kommer ordningen att kastas om i det kommande livet.

Vi pressas att värdera en tjänst efter hur stor skörd den ger. Men det är ett missvisande mĺtt. Det reflekterar bara naturen, inte graden av framgĺng, hos en tjänst. '…en sĺr och en annan skördar,' undervisade Jesus. (Joh 4:37 - se ocksĺ vers 38; 1 Kor 3:5-10) Om du är kallad att sĺ är det att abdikera frĺn ditt ansvar om du försöker skörda. Du kanske imponerar pĺ ett fĺtal personer, men inte pĺ den som räknas.

Om varken 'skörd' eller offentligt erkännande indikerar framgĺng gör inte mängden tid ägnad ĺt andligt arbete det heller. Vi har fastställt att deltidstjänst pĺ inget vis är underlägset heltidstjänst. Och vi vet att pĺ bara tre dagar ĺstadkom vĺr korsfäste kung mer än mänsklighetens samlade kraftansträngningar frĺn Adam och fram till vĺra dagar.

Mĺttet pĺ en tjänst

Frederick W. Robertson (1816-1853) dog efter bara 13 ĺr som predikant, övertygad om att han var misslyckad. Hans predikningar trycks ännu idag och hans inflytande är oöverskĺdligt. Han är känd som 'predikanternas predikant.' Warren Wiersbe föreslĺr att Robertsons känsla av att vara misslyckad förstärktes av hans bakgrund som militär, som lurade honom att förvänta sig mer definitiva segrar än predikan vanligtvis ger. Vad som är 'framgĺng' hänger helt pĺ vilket mĺtt som används. Äkta framgĺng - de syntetiska varianterna hĺller inte i längden - är att uppnĺ vad Gud förväntar sig av oss. Bara Gud kan mäta den. Döm inte inte häcklöparens skicklighet efter hur högt hon hoppar, eller stavhopparens kapacitet efter hur snabbt han springer. Döm skyttar efter deras precision men använd inte det mĺttet när du bedömer spjutkastare. Om det tycks självklart därför att det handlar om sport är det för att sporten saknar det verkliga livets mysterium. I livets spel spekulerar publiken och endast Domaren dömer.

Elvatusen lärare tävlade med Christa McAuliffe och förlorade. Miljontals människor avundades vinnaren av en plats i rymdfarkosten Challenger - tills farkosten sprängdes i bitar. Elvatusen förlorare blev plötsligt vinnare.

Inom ett ögonblick ska de som är först bli sist. (1 Kor 15:52; Matt 20:16; Luk 16:15) Innan det sker, anta inte att du är en förlorare.

Mĺnga av oss är lĺngt mer framgĺngsrika än vi kan föreställa oss; kanske mer än vĺr ödmjukhet skulle klara av. Det är tragiskt att finna ett öra i Kristi kropp som anklagas för att vara misslyckat eftersom det inte kan se, eller ett öga som tror att det svikit kroppen för att det inte kan känna lukter.

Vad världen tycker, vad andra kristna tycker, vad du tycker, är irrelevant. Inget spelar roll utom Guds godkännande. Det är det enda värdemĺttet pĺ en tjänst.

'Bortkastade' ĺr

Om vi kände till hur Gud värderar vĺra mödor skulle mycket av frustrationen dunsta bort.

Kom ihĺg fader Abraham. Med förmĺga att bara se det översta lagret i Guds konstverk trodde han att fysisk avkomma skulle bli hans största framgĺng. Sett ur det perspektivet var väntandet onödigt. Som vi sĺg tidigare lĺg dock hans huvudsakliga tjänst i att fĺ andlig avkomma - heliga människor som inspirerats av den tro han visade under den lĺnga väntan. (Rom 4:12-13,16-24; 9:6-8; Gal 3:6-9,14; Heb 11:11-12) Istället för att skjuta upp tjänandet gjorde hans barnlöshet det möjligt för honom att utöva sitt högsta kall - att inspirera till tro. Det som för Abraham sĺg ut att vara bortkastade ĺr var bland hans mest produktiva.

När Daniels tre vänner knuffades in i elden sĺg det att vara slutet för tre stora hopp inom andligt ledarskap. Istället blev det deras finaste stund i livet. (Dan 3:1-30)

Paulus epistlar ger intrycket att vara en desperat lösning till följd av föragligt lĺnga avstĺnd eller fängelsevistelser som avhöll honom frĺn hans 'verkliga' uppdrag. (Rom 1:10-13; 15:22-23; Fil 4:1a; 1 Thess 2:17-18; 3:10) Han kanske kände sig lika frustrerad som en skadad fotbollsspelare som degraderats till att mana pĺ sitt lag frĺn sidlinjen. Ändĺ är det denna 'sidlinjetjänst', snarare än den 'riktiga', som rullat som en snöboll nedför tidens bergssluttningar. Enligt Andrew Bonar, har vi vunnit mer frĺn Paulus fängelsevistelser än frĺn hans besök i tredje himlen.

Frĺn den tid han fick licens att predika tjänade Samuel Rutherford (1600-1661) Gud under nio ĺr i en kyrka sĺ liten att den inte kunde ta in fler än 250 personer. 'Jag ser ytterst lite frukt av min tjänst, klagade han, jag skulle bli glad om bara en enda själ…' Sedan blev han tystad av kyrkans ledare. Berövad sin församling och förbjuden att predika skrev han nĺgra personliga brev. Han hade ingen aning om att hans post skulle läsas av oräkneliga tusenden efter hans död och att han mäktigt skulle röra vid liv bland generationer av kristna.

Trots att detta hav av exempel ter sig bottenlöst är det överflödigt att dyka djupare. 'Pĺ tvĺ eller tre vittnesmĺl skall varje sak avgöras.' (2 Kor 13:1; 5 Mos 19:15) Fallet är bevisat: vi kan bli mäktigt använda av Gud när vi minst anar det. Vad som ser ut att vara ett irriterande hinder för tjänst skulle faktiskt kunna locka fram en viktig tjänst.

Se Jesus naken pĺ korset, hĺnad av demoner, soldater och judar. Till och med för hans supportrar var misslyckandet onekligen ett faktum. Tusentals skämdes för honom. Ocksĺ vi kan anklagas för svaghet, ineffektivitet och värdelöshet inifrĺn och utifrĺn.

En briljant katastrof

Mina inbjudningar att predika är lika vanliga som skottĺr. Jag kastade mig över chansen att tala pĺ min fars begravning.

Jag hade ord med makt att trösta och utmana nedskrivna pĺ papper och Gud hjälpte mig att framföra dem utan att det blev pinsamt. Gud är sĺ barmhärtig. Ur himlens perspektiv spelade mitt räddade anseende ingen roll. Inget spelade egentligen nĺgon roll sĺ länge andefyllda ord nĺdde ut till behövande hjärtan. Det kunde lätt ha gĺtt till pĺ det här viset:

Jag anländer till predikstolen bara för att upptäcka att jag har med mig fel mapp. I ren skräck stapplar jag längs mittgĺngen för att köra hem och hämta mina anteckningar och först dĺ minns jag nycklarna. Jag vänder fĺraktigt tillbaka och famlar fram mellan chockerade sörjande i min blinda jakt. Med nycklarna i handen stormar jag ut igen och efter att ha knuffat till likkistan kör jag iväg med blixt och blunder.

När jag till sist sugit tag i de rätta anteckningarna, flyr jag i min illa tilltygade bil, spränger fram genom kyrkan och har ihjäl en blomvas pĺ vägen. Eftersom jag strikt söker efterleva lagen om alltings jävlighet dyker vasen pĺ näsan, skvätter ner kistan och dränker mina byxor. Jag klänger mig fast vid predikstolen plĺgad av hjärnförlamande skam. Genom konvulsioner av förvirrade snyftningar och stamningar, snubblar jag över ord, halkar och sluddrar genom ett minfält av grodor innan jag är klar; en hysterisk katastrof.

Men om de söndertuggade, halvt upplösta orden ändĺ gav den tänkta effekten skulle mitt grĺtmilda uppträde varit en rykande succé ur himlens perspektiv.

Jag hade velat slinka in under närmsta sten. Himlen skulle velat ge stĺende ovationer.

Vi har ingen rätt att inbilla oss att vi misslyckats om inte himlen uttryckligen uppenbarar det för oss.

Preciserade misslyckanden

John Pemberton blandade fram en dryck som skulle 'göra tänderna vita, rena munnen, göra tandköttet fastare och vackrare och lindra mental och fysisk utmattning.' Han gav sitt kemiska hopkok namnet Coca-Cola.

En gräshoppsinvasion fick uppmärksamhet i pressen i Australien när Peter McFarlane kläckte en skämtsam idé. Han lurade pressen att tro att han planerade export av kanderade gräshoppor som gourmetmat. Tidningar runt om i världen tog till sig historien och McFarlane överöstes med förfrĺgningar. (Miljontals icke-västerlänningar delar Johannes Döparens förtjusning i dessa välsmakande insekter) Det var fantastiskt roligt - tills skämtet gjorde en U-sväng. Allteftersom intressenternas förfrĺgningar hopade sig tedde sig kanderade gräshoppor alltför kommersiellt attraktiva för att ignoreras. Sist jag hörde nĺgot om det hade han seriösa planer pĺ en provproduktion.

Sedan har vi Christopher Colombus resa till Asien. Till USA:s stora förtjusning blev ocksĺ den märkligt helknasig.

Om människor som följer sina egna impulser ibland ĺstadkommer saker som pĺ ett trevligt vis skiljer sig frĺn deras intentioner, vem vet vilka under som väntar för Andeledda personer? (Se Ord 20:24)

Trots att mĺnga av oss verkar ha blĺsts ur kurs av nyckfulla vindar, kan dessa förbryllande avstickare vara gudomliga justeringar av kursen. Vi blir ofta frustrerade för att vi är pĺ väg mot ett kall som är helt annorlunda - och som till sist ger mer belöning - än det vi tänkt oss.

Exempelvis kanske du hoppas pĺ att vinna hundratals för Kristus, men bara lyckas med att fostra ännu en evangelist. Han i sin tur kanske vinner oräkneliga tusenden för Kristus och de i sin tur vinner ännu fler. Du kan gĺ i graven i tron att du misslyckats, ovetande om att himlen ger dig äran för en miljon vunna själar.

Faktum är att din största prestation kan komma ur din största svaghet. Om du finner nĺgot värde i den här boken är det för att jag har känt mig värdelös. Det är spjutet genom mitt hjärta som binder mig till smärtan i ditt. Det är ĺratal av plĺgsamma frĺgor som har drivit fram svar. Om nĺgot hade lindrat smärtan skulle du inte läsa den här boken nu.

John Bunyans andliga lidande var fasansfullt. Pĺ ett allvarligare sätt än de flesta av oss kan förstĺ överväldigades han av synd, hopplöshet och övertygelsen om att till sist hamna i helvetet. Därefter följde en svĺr fängelsevistelse under mĺnga ĺr och intensiva beskyllningar även när han inte satt fängslad, hot att bli avrättad eller utvisad. Det är inte konstigt att Kristens resa är en enastĺende mäktig bok. Mycket i den var verkligen självbiografiskt.

Stora män som Whitefield och bröderna Wesley led oerhört i sitt sökande efter frälsningen. Whitefields andliga behov var sĺ allomfattande att hans fastor nästan tog livet av honom. John och Charles var otröstliga innan de efter en lĺng tids väntan äntligen fann frälsningen. Inte överraskande dĺ att deras därpĺ följande tjänster fĺr nästan alla andra kristna, som bevarats frĺn sĺdan själsligt lidande, att blekna i jämförelse.

Mark Virklers pina var hans oförmĺga att höra Guds röst. Han sökte förgäves hjälp frĺn dem som ofta hörde frĺn Gud. De kunde inte ens förstĺ hans problem. För dem är det lika lätt som att be. Ĺr efter ĺr kämpade Mark i denna smärtande tystnad. Varför skulle en Fader som längtar att fĺ kommunicera med sina älskade barn sĺ grymt lĺta honom lida? Därför att Mark, till skillnad frĺn de som har lätt att höra Guds röst, nu har svar som har dragit tusentals med människor över till 'den andra sidan av tystnaden'.

Trauman kvalificerar oss till tjänst pĺ ett sätt som inget annat kan.

Efter att ha förlorat synen bad Dr. William Moon en bön som blev besvarad pĺ ett mäktigt sätt: 'Herre, hjälp mig använda denna blindhetens talang i din tjänst ...'

Barbara Johnson har berört ett oräkneligt antal människor med Guds härlighet, därför att hon genomlevt den bedövande fasan att förlora tvĺ söner till döden, att berövas en son som valt att lämna familjen för en homosexuell livsstil och att fĺ sin man allvarligt skadad i en olycka.

Vem hade hört talas om Corrie ten Boom ellerr Richard Wurmbrand om de inte lidit i fĺngläger?

Hellre än att pröva ditt tĺlamod genom att ta upp hundratals exempel, lĺt mig sammanfatta genom att konstatera det uppenbara: för ett vitt antal kristna tycks den andliga kraften i deras liv stĺ i direkt proportion till deras forna lidande. Situationer de helst hade velat undvika - stunder dĺ döden hade varit att föredra - gav deras liv en auktoritet som inget annat kunde.

Avklippt

Har du nĺgonsin fĺtt ditt uppdrag avklippt underifrĺn?

Den gudomlige vinansaren rensar varje gren som bär frukt. (Joh 15:2) Skott med enorm potential kapas av. Pĺ det viset kanaliseras Guds vilja och vĺr uppmärksamhet in i de delar som till slut kommer att ĺstadkomma mest. Under flera mĺnader ser vinstocken grymt stympad ut. Men vad som ser ut att vara vettlöst slöseri ger en bättre frukt.

Pĺ trappan till operahuset gav den begĺvade vokalisten Peter Cameron Scott sitt liv till Gud. 1890 hissade han seglen och begav sig till vildarna i Afrika. Krickettspelaren C. T. Studd var rik och berömd i sitt hemland. Bara ryktet kunde samla en stor publik kring honom. Ändĺ inspirerade Kristus honom att skänka bort sina rikedomar och dra iväg till Kina där han varken var rik eller berömd. Ett oansvarigt slöseri? Kanske - om den Högsta Makten var en himmelsk talangscout.

Den Allsmäktige genomsöker inte frenetiskt hela planeten efter nĺgon med naturlig fallenhet att anta en viss roll. Inte heller är han skyldig att använda alla vĺra kunskaper. Han är lika kapabel att förbigĺ medfödd talang som han är kapabel att pĺ övernaturlig väg förse oss nya gĺvor.

Samtidigt blir ansas du med ömsinthet och oändlig vishet. Om en del av ditt liv kastas i elden kommer en annan gren att knoppa sig och bära större frukter.

Trots att han förberetts för det sedan spädbarnsĺren vägrades Hesekiel av den gudomliga lagen tillträde till prästerskapet före hans trettionde levnadsĺr. Till slut kom den dagen. Kan du se honom framför dig, lika upphetsad som en loppa pĺ kattutställning? Dĺ känner du inte Hesekiel. Hesekiel levde i exil och var präst utan tempel. Det är som att vara sjöman utan skepp, mĺlare utan pensel eller snickare utan trä. Stackars man. Istället för att tjänstgöra med ceremonier i sin lilla nation blev han tvungen att nöja sig med att som en mäktig profet skaka om hela världen under ĺrtusenden.

Brooks misslyckande som lärare var sĺ fullkomligt att han blev tvungen att lämna yrket för evigt. Och rektorn var lika tröstande som sandpapper. Han informerade den tillintetgjorde mannen om att han 'aldrig hört talas om att nĺgon som misslyckats som lärare senare hade lyckats i nĺgon annan uppgift.' Smärtan intensifierades. Fullkomligt nedbruten tänkte han tillbringa resten av sitt liv som ensling. Föga anade han att nĺgon en dag skulle skriva: 'Vilken välsignelse det var att Phillips Brooks inte tilläts bli framgĺngsrik' som lärare. Annars hade 'världen gĺtt miste om denne briljante, själavinnande, karaktärsdanande Guds tjänare.'

Vingĺrdens ägare har alltid rätt. Och han sparar fortfarande det bästa vinet till sist. (Jämför Joh 2:9-10) Besvikelser är gudomliga löften om en senare, rikare skörd.

Kanske har du missuppfattat himlens budskap till dig? (Du trodde det var frĺn himlen, men det var bara ett lokalsamtal.) Om sĺ är fallet är det inget misslyckande att ge upp. Du har gjort ditt bästa och vuxit i processen. Det ligger inget skamligt i att byta inriktning när bytet placerar dig närmre Guds absoluta vilja.

Alexander Maclaren, en av de största predikanterna nĺgon, har bevarat sitt inflytande generation efter generation därför att han försummade vad vi anser vara vanliga arbetsuppgifter för en pastor för att istället koncentrera sig pĺ förberedelser för predikan. Han kunde tillbringa upp till 60 timmar med att förbereda ett enda budskap. 'Han fick mer gjort genom att göra mindre,' konstaterade en författare. Det pĺminner mig om de tidiga apostlarna som, för att begränsa sig till bön och predikan, delegerade uppgifter de frĺn början tagit pĺ sig. (Apg 6:2-4) Borde den principen prägla din tjänst?

En del av oss engagerar sig i för mĺnga uppgifter pĺ en gĺng eller flackar frĺn en aktivitet till en annan utan att etablera sig nĺgonstans. Vi skjuter skott i alla riktningar och undrar varför vi bär sĺ lite frukt. Välkomna vinodlarens kniv att ansa dig.

Faran med förutfattade meningar

En del av de fientliga styrkor som riktas mot oss sitter inlĺsta i vĺra egna medvetanden.

Vĺra liv kan förmörkas av besvikelse därför att vĺra förutfattade meningar har gjort Guds kall suddigt för oss.

Den unge Samuel misslyckades frĺn början i att svara pĺ Guds tilltal. (1 Sam 3:3 ff) Det lät för normalt. Han förväntade sig antagligen att Gud skulle dundra ut sina befallningar med färgbild och ekande tordönsstämma.

Gud andas ofta genom tankar, önskningar, omständigheter eller mänsklig pĺverkan. Om vi söker nĺgot mer spektakulärt kanske vi inte känner igen hans röst.

Ändĺ kan vi lika lätt fela i motsatt riktning och gĺ miste om Andens ledning för att det verkar för bisarrt, inte för att det verkar för normalt.

Tidigare skummade vi igenom de galna upptĺgen hos nĺgra Andeförgiftade helgon. Dĺ nämnde vi inte ens stjärnframträdanden som Elishas som gjorde den läskigaste UFO-observationen som nĺgonsin kokats ihop, skar isär en flod med sin kappa, kastade salt i stadens vattenreserv, la sig pĺ ett lik och uppmanade efterföljare att ta gift. (2 Kung 2:11-18, 13-14, 20-21; 4:32-33, 40-41) Vi har sĺ tydligt utelämnat tokföretag bland mindre kända särlingar som Agabos, som knöt fast sig själv. (Apg 21:10-11) Men trots att den här boken är tunnare än Bibeln hoppas jag att jag mosat varje illusion om att din tjänst kommer att vara 'normal' för att alla andra kommer att förvänta sig det av dig.

Det var svĺrt att nĺ ett omnämnande i Bibeln utan att göra sig till ĺtlöje. Gud har inte förändrats. Du kan vara sĺ konservativ som Gud tillĺter, men det kommer inte ens att vara i närheten av den harmlöshet som vi och världen, köttet och halva kristenheten vill att du ska vara.

Det är otäckt att vara annorlunda. Vi skulle hellre gömma oss i en kloning av en annans tjänst. Men det finns helt enkelt ingen efterfrĺgan pĺ fler imitatörer. Det finns däremot en efterfrĺgan pĺ ditt unika bidrag.

Stĺ emot trycket att anpassa dig. Du kanske dör av pinsamhet, men du kommer leva i härlighet. Världen behöver din speciella tjänst.

_________________________________________

Nästa Kapitel
Download the full book (In English)

More exciting webpages by Grantley Morris:

[Ministry of Music] [Handling Guilt] [Evangelistic Pages] [Is God using these sites?] [ More!]

Facebook? See Let’s Help Each Other
Comments? Prayer Request?

netburst@net-burst.com Looking forward to your mail!
(Please mention which of the web pages you are referring to, and ensure your return E-mail address is correct.)

© Upphovsrätt, Grantley Morris, 1985-1996. För mer av samma författare, se http://net-burst.com/ Ingen del av dessa skrifter fĺr säljas och ingen del fĺr kopieras i sin helhet utan att hela detta stycke citeras.