På jakt efter drömmars uppfyllelse
av
© Upphovsrätt, Grantley Morris, 1985-1996.
För mycket mer av samma författare, se net-burst.com
Inget från dessa texter får köpas eller säljas, och ingen
del får kopieras i sin helhet utan att hela denna paragraf finns med
In Australian Spelling
De flesta av oss är onödigt hårda mot sig själva och i detta får vi kunnig uppbackning
ifrån Satan. Denna självförvållade, av Satan förstärkta tortyr, efterlämnar djupa sår. Vi
kanske just nu är så upprörda att vi inte kan stilla oss tillräckligt för att höra Guds röst,
eller kanske för modfällda att orka uppbåda tro att ta emot hans utmaning. I det här och
de följande tre kapitlen ska vi vända oss till Herren efter läkedom och inspiration. Med
läkta sår och lättat tryck kan vi ta till oss så mycket som möjligt av boken och utrustas att
kliva in i de drömmars uppfyllelse vi är skapade till.
Delar av den här boken är speciellt tillägnade de läsare som upplever att de fått chansen
till det stora uppdraget och förverkat den för evigt, men vi börjar med mer allmänna
funderingar. Fast, innan vi gör det, varför inte ta en stund då du innerligt ber din Läkare
att beröra dig medan du läser dessa sidor? Allt du behöver flödar från honom ensam.
Skriftens tystnad antyder att Jesus ägnade det mesta av sin tid på jorden åt att göra
nästan inget som är värt att nämna. Detta intryck förstärks av den chockartade reaktion
som uppvisades av gamla bekanta då trettioåringen plötsligt började göra underverk. Det
är ännu mer förvånande att t.o.m hans undervisning och visdom överraskade människor
som hört honom tala hela livet. (Mark. 6:1-3; Luk. 4:22) Trettio år! Det är över nittio procent av hans jordeliv.
Vågar vi påstå att vår enastående Herre under den tiden var en värdelös förlorare? Blotta
tanken är ju hädelse! Du vet att Guds Son är ofantligt värdefull p.g.a vem han är och inte
för vad han gör.
Nå, kom ihåg att också du är Guds barn. Du har redan uppnått den högsta ställningen.
Verklig mening och tillfredsställelse står bara att finna i gemenskapen med Kristus. Att
söka detta någon annanstans är att jaga en synvilla. Till att börja med vore det en
perversion liknande den som får föräldrar att hos sina barn söka det, som bara ska
hämtas hos den andra maken. För det andra är jordiskt tjänande tidsbegränsat. Kommer
du plötsligt att sjunka i värde när åldern tvingar dig att dra dig tillbaka? Du är skapad till
den trygghet som bara Gud kan ge.
Att vända sig till något annat än Kristus för att känna sig värdefull är som i gamla tider,
när en ofrälse blev kunglighet genom giftermål och hoppades att hennes falska och
billiga smycken snabbt skulle göra henne betydelsefull i andras ögon.
Artister mäter ofta framgång i hur mycket folk är villiga att betala för att se dem.
Salighetens kung betalade högsta möjliga pris - den förbluffande kostnaden av sin Sons
liv - enbart för att få komma nära dig. Så värdefull är du. Vidare har han gjort dig till
arvinge av himlens rikedomar eftersom du är tänkt att regera i evig härlighet. Såsom Guds
arvinge är du av sådan häpnadsväckande betydelse att inget - inte ens den mest
strålande framgång - skulle kunna öka ditt värde.
Om vi till synes inte åstadkommit något alls, är det vanligt att känna sig som använt
tuggummi. Oberoende av hur verklig upplevelsen är, så är att sätta tilltro till inbillningen
detsamma som att slänga bort hjärnan. Det är mänskligt att pinas av irrationella känslor,
men bara de hopplöst sinnessjuka måste tro på dessa känslor. Bara de människor som
bor bland älvor och troll har rätt att ge efter för mindervärdeskänslor. Även om du känner
dig lika omhuldad som en tvål på ett pojkläger är du ovärderlig för Gud. Du kanske kan
tyckas vara lika användbar som ett uppblåsbart ankare, men för Gud är ingen oanvändbar.
Vår mäktiga Gud kan använda vad som helst till vilket ändamål som helst. Se på Jonas
lilla bok. Gud använde en storm, hedniska sjömän, ett havsdjur, en planta och några
maskar, likväl som lynniga, hjärtlösa, motsträviga Jona. (Jona 1:4, 12, 15, 17; 2:10; 4:6 ff)
Århundraden senare, gjorde Herren t.o.m en messiasprofet av mannen som dömde Jesus
till döden. (Joh. 11:49-51)
Ett av skälen till att den stora evangelisten D.L Moody blev förvandlad var att han
plötsligt insåg att 'Det var inte [den berömda predikanten Charles Haddon] Spurgeon
som utförde verket, utan Gud. Och om Gud kunde använda Spurgeon, varför skulle han
då inte använda mig?'
Blev samma Gud som så mäktigt verkade genom Spurgeon och senare genom Moody
plötsligt hjälplös när han flyttade in i dig? Vågar du påstå att din svaghet förmår
försvaga Gud?
Om Herren enbart skulle kunna verka genom människor av en viss kaliber, skulle det
innebära att den Högste är maktlös och beroende av mänsklig förmåga. Det är otänkbart!
Antingen kan Gud rubba världens fundament genom dig eller så är han inte Gud. (T. ex.
2 Krön. 14:11; Jes. 40:29) Maktlösheten smälter bort inför allmakten.
Alltså, om Herren inte tycks använda dig kan det inte vara för att du skulle sakna begåvning. Faktum är att Gud finner stort nöje i att uppvisa sitt majestät genom de som till synes är helt olämpliga. (T. ex. 1 Kor. 1:26-29; 2 Kor 12:9-10)
Och jag hoppas att du vet tillräckligt om Gud för att inse att det inte kan vara därför att han inte älskar inte älskar dig! Vad
mer kan han som dog i ditt ställe göra för att bevisa sin kärlek? Låt oss inte smutskasta
vår heliga Gud genom att inbilla oss att hans oändliga kärlek är så ostadig att den växlar
efter hur fysiskt attraktiv, populär eller begåvad någon är.
Det ser ut som att Satan attackerar din självbild, när han får dig att känna att Gud älskar
dig mindre än andra kristna, men det är inte det han gör. Han ger sig på Guds
fullkomlighet. Han väser att Guds kärlek är så otillräcklig att Gud bara kan älska eller vara
älskvärd mot människor med vissa egenskaper. Det är lögn! Guds kärlek till dig är
fullkomlig. GUD ÄR FÖR DIG. Han hejar på dig. Han är på din sida!
I den här världen står framgången ofta i relation till dig som person. Ju närmre relationen
till en makthavare är, desto längre kan du gå! Fördöm inte det systemet: kom ihåg vem du
kallar Fader.
Du som kristen är den gudomliga kärlekens brännpunkt; fylld av den allsmäktiga Gudens
majestät, andligen installerad på tronen tillsammans med Kristus i hans himmelska palats;
beviljad den högsta nivån av tillgång till den förnämsta personen och den heligaste
platsen. (Ef. 2:6; Heb. 10:19-22) Du är ett verk av gudomliga händer, fullkomliggjord i
Kristus Jesus. Ständigt bevarad inom dig finns vår enastående Herres ofantliga kraft. (1
Kor. 6:19; Ef 3:20) Hur vågar du tro att du är värdelös?
Supermodellen Claudia Schiffer har kallats den vackraste kvinnan i världen och ändå
trodde hon som tonåring att hennes utseende uteslöt möjligheten att bli modell. Hon
hade dragit slutsatsen att hon inte var vacker, eftersom hon inte var populär i skolan. Vi
gör ett liknande misstag då vi antar att vi saknar vad som krävs för att lyckas stort med
Gud, bara för att vi inte är populära bland människor.
1943 försökte fem missionärer upprätta kontakt med en onådd indianstam i Bolivia. De
inte bara misslyckades utan fick betala med sina liv. Det krävdes visdom och ihärdighet
av det slag som Joe Moreno hade när han gick till väga på ett helt annat sätt för att göra
vad de fem inte kunde. Joe hoppade av grundskolan tidigt och när han i medelåldern var
en ringa lantarbetare övergavs han av sin fru. Han ansåg sig vara ovärdig titeln
'missionär' och ändå uppnådde han mer än de han beundrade. Ju lägre du står i världslig
rang, desto större är Guds längtan att höja dig till skyarna. (Job 5:11; Ps. 113:7-9; Jes.
40:4; Hes. 17:24; 21:26; Luk. 1:52-3; 1 Kor. 1:26-29)
Om du så här långt har åstadkommit föga, säger det inget om Guds planer rörande ditt liv
och heller ingenting om hur högt han värderar dig. Det finaste bordssilvret reserveras för
speciella tillfällen. Det faktum att det sällan används betyder knappast att dess värde är
ringa. En hantverkare använder vissa verktyg oftare än andra helt enkelt därför att
funktionerna är olika. Hur ofta något används anger på intet vis dess kvalitet och inte
heller anger det hur stolt hantverkaren är över det. Ingen som har en verklig relation till
Gud, har ett enda vettigt skäl att känna sig mindre värd än de som används ofta.
Tyvärr är det lättare att samtycka förståndsmässigt än att verkligen känna sig övertygad
inuti.
Man behöver bara tänka på hur en del utmärglade flickor kan få för sig att de är feta, för
att inse att en felaktig självbild kan vara så stark att den motstår all logik. Anorexi kan så
drabba sina offer att de förnekar vad deras ögon berättar, vad vågen säger och vad
andra människor talar om för dem. En sådan fix idé kan leda till döden. Andligt sett är
dessa villfarelsens styrkor som ställer upp mot oss, inte mindre kraftfulla och följderna
kan bli eviga.
Genom hela våra liv utsätts vi för hjärntvätt från en ogudaktig värld som värderar sina
egna, inte efter vilka de är utan vad de gör. Det är livsviktigt för oss att gå till motattack
genom att ständigt utvidga våra tankar i det att vi insuper Guds uppfattning av vårt
värde, och envist förkastar tanken på människans överlägsenhet. (2 Kor. 5:16-17) En sådan ivrigt uppmärksammad omprogrammering av våra tankar kommer så sakteliga att
lossa de bedrägliga värdelöshetskänslornas stryptag. (Rom. 12:2)
Vi behöver emellertid mer än så.
Medan en del psykpatienter lider av storslagna illusioner pinas vi av den motsatta
psykosen. Trots att vi egentligen är Guds barn plågas vi - t.o.m de med farligt uppblåsta
egon - av en illusion av obetydlighet.
I samma ögonblick som vi blev pånyttfödda, sköt vår ställning och våra möjligheter iväg
som en raket mot himmelska höjder och lämnade vår självbild att plumsa omkring
någonstans mellan världen och verkligheten. Klyftan mellan vilka vi är och vilka vi tror
att vi är, den är allvarligt stor och så långt bortom vår normala fattningsförmåga (Ef. 3:19-
20; 1 Joh. 3:1-2) att vi bokstavligen behöver gudomlig psykiatrisk hjälp. (Ef. 1:16-19; Kol.
1:9; Filemon 6) En av den Helige Andes huvuduppgifter är att hjälpa oss greppa det
avskyvärda som hänt med oss. (Joh 16:14; 1 Kor 2:9-15; 1 Joh 14:13; Ef 3:3-5; Joh 14:26;
16:13) Det är livsviktigt att fortsätta tränga djupare in i Skriften (2 Kor 4:6-7) och bönfalla
Herren om andlig uppenbarelse. Vi är som fattighjon i extas över ett arv på 10 000 kronor
när vi faktiskt har fått 1 miljard. Vi lever kroniskt utarmade liv och ju mindre vi vet om vårt
andliga arv desto större är tragedin.
Lägg alltså till den själsliga disciplinen de andliga terapiformerna tro, bön, bibelstudier
och uppenbarelse och underkasta dig den Heliga Själavårdaren. Och när du håller på att
dra fram dessa väldiga tillgångar i ljuset, förvisa samtidigt varje tanke på att ditt
personliga värde skulle stiga om du hade en uppgift. Dränk tvivlen, osäkerheten och
skuldkänslorna. Kläng fast vid Guds eftertryckliga Ord, som fastslår att Guds tanke om
dig är alldeles för ofantlig för att mänsklig berömmelse eller skam skulle kunna få den att
röra sig ur fläcken. (T. ex Gal 2:6; Ef 6:9; Job 34:19) Oberoende av om höjdpunkten på din
söndag är att räkna nyvunna själar eller fläckarna på din kyrkbänk, gläder sig Gud över
dig.
Icke desto mindre är du, liksom en örn är skapad att glida på vindarna och en segelbåt är
gjord för segling, skapad att ha en uppgift. Liksom varje far värd namnet har en dröm för
sina barn, har Gud en dröm för dig. En mäktig tjänst har varit Guds plan för dig (Joh
15:16) sedan före världens skapelse. (Jer 1:5; Ef 1:4) Kristus kom för att befria dig till att
bli allt det du föddes att vara. Lika säkert som att Guds Son dog för att ge dig evigt liv,
dog han för att ge dig en stor uppgift. (Rom 7:4; Ef 2:8-10; Titus 2:14) Det är lika säkert
som din frälsning, att du kommer att bidra till förhärligandet av herrarnas Herre. (Joh
17:10; Rom 8:32; 9:23; Ef 1:11-12; Fil 1:6; 1 Tess 5:23-24; 2 Tess 1:10-12; 1 Pet 5:10)
Vi ansätts ofta av rädsla för att våra liv ska bli fruktlösa, så låt oss då skämma bort oss
själva med att samla hög på hög av befriande skäl, till varför den rädslan är helt
ogrundad.
I Kristus har Gud på ett strålande sätt utrustat oss att tillmötesgå alla hans önskemål,
varav det största är att vi ska älska. Ändå är kärlek bara en oanvändbar frustration om vi
inte kan uttrycka den genom att verkligen hjälpa människor. (Jämför med Ord 27:5; Jak
2:16; 1 Joh 3:18) Alltså kan vi vara säkra på att Kristus, som vill att vi ska älska, kommer
att sätta oss i stånd att ge ett betydande bidrag till andras väl och till Gud själv.
Gud har investerat för mycket i din tjänst för att bara låta den tända till och sedan
slockna. Vår oövervinneliga Herre har låtit dig omgivas av andlig hjälp, inte för att dalta
med dig, utan för att forma dig till en nyckelperson i Guds rikes utbredning. Gud har t. ex
givit dig en Bibel p.g.a sin önskan att träna dig att gå ut i tjänst. (2 Tim 3:16-17) Detta är
också skälet till att han har låtit utnämna pastorer, lärare och liknande. Din far inrättade
inte dessa ämbeten till att utföra alla uppgifter, utan till att utrusta dig inför ditt stora
uppdrag. (Ef 4:12) Om Guds församling är en armé, är ledarskapet först och främst taktiker
och instruktörer. Jag känner inte till många framgångsrika arméer vars taktiker går ut i
krig, medan alla andra stannar hemma i sängen. Varenda individ i Kristi armé innehar ett
livsviktigt bidrag till slutförandet av Guds komplext sammansatta och ärorika syften.
(Rom 14:4-6; 1 Kor 12:7, 21-27)
Paulus gav verkligen uttryck för Guds hjärtas innersta i en gudomligt inspirerad bön, att
hans läsare skulle 'behaga honom med alla slags goda gärningar när ni bär frukt och
växer till i kunskapen om Gud.' (Kol 1:10) Detta är Guds vilja för dig; (2 Kor 9:8; 2 Tess
2:16-17; 2 Tim 2:21; Heb 13:21; 2 Pet 1:8) passionen för Honom som övervinner allt.
Fastän Gud är absolut osjälvisk, (Rom 8:32; Jak 1:5) ska vi för en stund bortse från detta
ovedersägliga faktum, för att se på en annan sanning. Även om det på något vis vore
möjligt för varje god gåvas Givare att vara självisk, skulle han fortfarande ge dig en
fruktbärande uppgift eftersom det förhärligar honom. 'Min fader förhärligas', sa Jesus,
'när ni bär frukt.' (Joh 15:8)
Varje naturlag beror av Guds fullkomlighet. Hela universums struktur hålls samman av
hans ord. (Heb 1:3) Icke desto mindre skulle du kunna misstro hans bergfasta löfte att
göra ditt liv produktivt. Din fruktbarhet förhärligar Gud. Om han inte använder dig till sin
ära skadar han sig själv.
Måla för ditt inre öga bilden av en ensamstående far som älskar sitt
förståndshandikappade barn så mycket, att han investerar hela sitt liv i barnet och gör
allt vad som står i hans makt för att uppmuntra, träna och uppfostra sitt barn på ett
perfekt sätt. Se hur människor förlöjligar fadern för att han ödslar tid på barnet. Se hur
andra kritiserar hans metoder. Ju mer det där barnet klarar av, desto mer rättfärdigas
fadern, inte sant? Så ju mer du klarar av, desto mer äras Gud som satte dig till världen,
uppfostrade och tränade dig.
Om t.o.m en kärna, begravd i dynga och helt bortglömd, förmår att ge riklig skörd, kan
ditt liv definitivt bära frukt. Herren som lastar vinrankan med frukt till njutning åt den
hungrige, kommer att se till att du bär frukt till vederkvickelse för världen.
Det är inte min avsikt att hamna i tunga bibelutläggningar. Uthärda bara genom en sida
medan vi får ordning på våra fakta. Därefter kan vi med tillförsikt ta stora kliv framåt.
Vi ska börja med det krångligaste.
'Var och en av oss har fått just den nåd...' (Ef 4:7) Detta är en sådan där vers man kan
passera tusen gånger utan att upptäcka den gömda skatten. Dolt inom det där
besynnerliga ordet 'nåd' finns något mycket viktigt.
Paulus hade brukat uttrycket bara några ögonblick tidigare. (Ef 3:2,7,8)Att återvända till
dessa ställen är mycket upplysande.
'Och evangeliets tjänare har jag blivit genom den nådegåva som Gud ger mig med sin
kraft och styrka. Jag...har fått denna nåd att ge hedningarna budskapet.' (Ef 3:7,8 -
kursiveringar är mina)
Ser du det? I det här sammanhanget innebär "nåd" en kallelse och ett bemyndigande till
tjänst. (För ytterligare bekräftelse, se Ef 3:2; Apg14:26; Rom 1:5; 12:6,3; 15:15-16; 1 Kor
3:10; 15:10; 2 Kor 9:8)
Då vi till texten lägger vår nya förståelse av ordet 'nåd' öppnas dörren till det som Paulus
menade: Varenda en av oss har fått en övernaturlig kallelse och ett bemyndigande till
tjänst. Dessutom säger versen fortsättningsvis att utrustandet till tjänst, som tillfaller
varje troende, fördelas inte efter hur värdiga vi är (tack, gode Gud) eller efter vilken
förmåga vi har, utan efter 'just den nåd som Kristus har velat ge honom.' (Ef 4:7)
Jag tror att du håller med om att Kristus inte är knusslig! Om han inte undanhöll dig ens
sin sista droppe blod, finns det då något alls han skulle undanhålla dig? (Rom 8:32)
Vidare är hans rikedomar outtömliga. Vilket mått tror du då att Gud använde när han i dig
ingjöt kraften att tjäna?
Jag vågar dra slutsatsen att du är omåttligt väl utformad att utföra hjältedåd värdiga
härskarornas Gud. ( Se t. ex. Kol 1:29; Ef 3:20) Din osynliga förening med Gud har öppnat
en dammlucka. Att underskatta konsekvenserna av detta är en förolämpning mot själva
Källan till all kärlek, kraft, visdom, talang och skönhet.
Om Paulus gjorde smågrus av din hjärna, spräng då dina tankars gränser med Petrus
enkla ord:
'Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds
nåd i dess många former.' (1 Pet 4:10)
Häftigt! Det är väl värt att läsa en andra gång.
För att lämna oss utan tvivel understryker ett tredje brev poängen, och fastställer att
vilande inom varje troende finns en tjänst. (Rom 12:5-8) Vad mer är; det är inte Guds
avsikt att vi täpper igen vår grav med denna enorma potential fortfarande obegagnad.
Romarbrevet, liksom Första Petrusbrevet, befaller var och en av oss att använda vår
gåva i en tjänst. Det är elektrifierande! Vi har var och en, en gåva vars ursprung är den
Allsmäktige och han förväntar sig, att vi ska använda denna heliga gåva i gudomligt,
betydelsefullt tjänande. Ett gudomligt anlag till tjänst har såtts inom dig, en tidsinställd
bomb som är tänkt att överösa alla i din närhet med Guds härlighet.
Guds uppfattning om våra möjligheter överstiger vida vad de flesta av oss skulle våga
föreställa sig. Genom dig vill Herren uttrycka sin gudomlighet, uppenbara sin storhet och
rädda en nödställd värld - genom dina händer, dina ord, din personlighet. Han längtar
efter att befria dig till det du föddes för - Skapare och skapelse i samarbete för att göra
det omöjliga. Om det inom dig finns någon brist, något som hindrar dig från lysande
tjänande, en verklig anledning för dig att känna underlägsenhet, så lades det inte där av
Gud. Han längtar efter att undanröja det så att du kan uppvisa hans skönhet. Hos din
Herre förvandlas oöverstigliga barriärer till spindelväv.
Du kanske känner dig oförmögen att ge betydande bidrag till Kristi kropp; dömd att leva
i nödtorft och gå och stämpla på himlens arbetsförmedling för evigt. Nu har du en sund
Skriftens auktoritet att förkasta dessa obehagliga och bedrägliga känslor.
Värdelös?
Gränslösa möjligheter
Omprogrammering
Förutbestämd till tjänst: Skriften säger det