Härmapor?

Vi tycks ha ett överflöd pĺ tusentals människor som köar för 1800-talstjänster som till exempel predikan, medan djävulen nästan har monopol pĺ moderna kommunikationsmetoder och praktiskt taget ingen söker all kunskaps Herre för ledning till sant innovativa sätt att porträttera Guds natur och budskap. Jag talar inte om jippon nu, utan kanaler för Guds storslagenhet, fria, som de gamla profeterna, frĺn den mänskliga traditionens tvĺngströja; viljan att vara hängiven nog att framstĺ som den störste knäppgöken sedan Johannes skrev Uppenbarelseboken. (Johannes blev förresten inlĺst innan han skrev sin bisarra bok. I vĺrt tidevarv skulle han lĺsts in efterĺt. Det var icke-kristna som stängde in honom. Idag skulle det varit - nej, jag säger det inte.)

När vi ligger mindre än tio ĺr efter resten av världen anses vi vara världsliga. När vi ligger ett ĺrhundrade efter anses vi vara 'föredömliga kristna'. Men om vi stĺr i kontakt med den Tidlöse, vad kommer det sig dĺ att vi inte ligger före världen?

En av lektorerna i psykologi pĺ mitt universitet jämförde människor med olika djur. Det är ett tecken pĺ lĺg intelligens, menade han, att alltid bete sig likadant i situationer som liknar varandra. Lĺt oss inte förolämpa den outtömliga källan av kreativ genialitet, självaste Skaperen, genom att antyda att han regerar slentrianmässigt. Han har ju inte ens skapat tvĺ identiska fingeravtryck.

Det finns delar av vĺr personlighet som kommer direkt frĺn en Gud sĺ högstĺende att hans gärningar överraskar oss totalt. Det är nästan oroande att ha en Gud som sĺ sjuder av liv och kreativitet och personlighet att till och med de mest dynamiska av oss människor framstĺr som trista och likgiltiga i jämförelse. Vi skulle föredra att Gud var en maskin; lika kallt förutsägbar som en metallklump fĺngad i en enkel fysikens lag. Det vilar nĺgot betryggande över avgudar. Vi bär inom oss en önskan att forma en gosig teddybjörnsgud som säger 'Jag älskar dig' när vi trycker pĺ rätt knapp och som aldrig stör oss genom att göra eller frĺga efter nĺgot oväntat.

Frĺn pärm till pärm visar Bibeln att Guds karaktär är underbart förutsägbar och hans metoder förundrande oförutsägbara. När Jesus helade nĺgon kunde man exempelvis aldrig vara säker pĺ om han skulle hälsa pĺ, hela pĺ avstĺnd eller inledningsvis helt ignorera den sjuke. Man kunde aldrig veta om han skulle tala till demonerna eller till sjukdomen, tala om synd eller om tro, välsigna, ställa frĺgor, spotta, lägga händerna pĺ nĺgon eller säga till den sjuke att tvätta sig eller sträcka pĺ sig eller rulla ihop sin bädd eller gĺ till prästen. För att inte begränsa Gud till Jesu digra samling världsliga metoder vill jag berätta att resten av Skriften berättar om hur den Högste helar med hjälp av skuggor, näsdukar, olja, fikonpasta, benen frĺn en död profet, en orm av koppar, att ligga pĺ den drabbade, dopp i Jordan - och om du vill ha en komplett lista har du fortfarande inte fattat poängen. (Apg 5:15;19:12; Jakob 5:14; Jes 38:21; 4 Mos 21:9; 2 Kung 4:34; 5:10) För varje omöjliighet har den Allsmäktige oändliga möjligheter.

Sĺ lĺt oss avstĺ frĺn tanken att tjänsten mĺste anpassas efter vĺra futtiga tankar innan det kan glänsa av gudomlig storslagenhet. Lĺt oss hugga av repen och lĺta Gud uttrycka sin gränslösa kreativitet genom oss.

Vi är sĺ bundna av traditionen att vi tror tjänande handlar om att apa efter. Om vi inte är kallade till en förlegad andrahandstjänst drar vi slutsatsen att vi inte är kallade alls. Var inte som en gam som cirkulerar över kadavret efter en utsliten tjänst när du kan vara en örn som flyger allt högre med Anden mot nya, fräscha uttryck för Guds storhet.

Jag känner mig som predikanten som efter en rörande predikan om synd blev tillfrĺgad hur han kunde veta sĺ mycket om ämnet. Trĺngsynt? Min kam blir trubbig var gĺng jag kammar bena i mitt hĺr. Lössen vinglar enkelriktat över mitt kranium.

Varje människas medvetande är fastkedjat i etablerad praxis och sed. Allt som skiljer oss ĺt är längden pĺ vĺra koppel.

Om David Livingstones djupt troende far hade lyckats pĺverka sin son, hade David aldrig satt sitt outplĺnliga spĺr i mänsklighetens historia. Hans far, som var övertygad om att böcker om resor och naturvetenskap inte gick att kombinera med kristen tjänst, försökte hindra David frĺn att läsa nĺgot annat än teologiska verk. Under resten av sitt liv följdes han hack i häl av kristna som ville binda honom til en mer konventionell uppgift. Han blev tvungen att deklarera, 'Sĺ fast övertygad är jag att det är Guds vilja ... , [att] jag ger mig iväg vem som än motsätter sig ...'

När William Wilberforce balanserade pĺ gränsen till omvändelse antog han att han skulle överge politiken och bli pastor. Han skulle ha blivit en stor predikant, men hans barndomshjälte och fadersgestalt, John Newton, övertalade honom att inte göra det. Och miljontals med människor har blivit hjälpta genom det. Upphävandet av slavhandeln var bara en av de reformer som genomfördes av denne övertygade politiker som John Pollock benämnde 'västvärldens moraliska ledare'.

Efter att Cliff Richard blivit kristen, kände han att han borde lämna show business och undervisa i religion pĺ heltid. Nĺgon var insiktsfull nog att visa honom att han kunde tjäna vĺr behövande värld mer effektivt som popstjärna. Blir din hjärna till keso av detta? I mina öron lĺter det vettigt. Ur himlens synvinkel kan en sant Andeledd underhĺllare vara lika mycket en utvald Guds tjänare som en pastor, biskop eller missionär som backas upp av ett imponerande förtroende frĺn kyrkan.

Ett moraliskt dilemma

Jag har gĺtt för lĺngt. Jag kan se hur du sitter och värmer dig vid brasan du gjort med denna bok. Ändĺ tänker jag kliva över gränsen eftersom mitt hjärta värker för den lilla grupp människor vars heliga uppdrag krockar med vĺr känsla för anständighet.

För att understryka att detta problem är verkligt använder jag särskilda exempel, trots att jag inte menar mig helt känna till Guds tankar om dem. Jag har svĺrt nog att urskilja min egen inriktning. Istället anammar jag Gamaliels visdom och vägrar kasta sten medan det fortfarande finns ett tvivel. Annars kanske jag ertappas med att hindra Guds verk. (Apg 5:34-39)

Vad skulle du tänka om en man som upplevde sig gudomligt kallad att tillbringa oräkneliga timmar med att se pĺ hĺrdporr? Dr James Dobson är en sĺdan man, trots att han är helt övertygad om att pornografi är av ondo. (I sin kamp mot pornografin har Dobson sett mer och värre porr än mĺnga porrmissbrukare.) Ifrĺgasätter du Florence Nightingales kall att bli sjuksköterska? Pĺ hennes tid kanske du hade det. Dĺ var sjuksköterskeyrket känt för stor omoral och dryckenskap. Simon Petrus brottades med sitt samvete innan han kunde predika för Kornelius. Andra kristna blev förskräckta. (Apg 11:2-3)

'Illasinnad, elak, vilseledd - förtjänar en bestraffning ...' skrev den Västindiska pressen om James Ramsay, en känslig kristen som hade upprört allmänhetens känsla för anständighet i alltför hög grad. Han hade gjort sig skyldig till 'de mest absurda fördomar,' dundrade man frĺn England. Ramsay hade givit ut en bok där han föreslog att kanske slavhandeln var fel. Tidigare hade denne kyrkoherde haft mage att i gudstjänsten lägga till en bön för de svartas omvändelse. Församlingen blev rasande. En del lämnade lokalen. Kyrkorĺdet presenterad en formell protest mot Ramsays 'försummelse av pastoratet'.

Man kan inte lita pĺ alla som tillägnat sig en 'högre moral'.

I ett drag som var lika djärvt och strĺlande som hans ursprungliga skapande av musiken, tog Händel en komposition som annars bara hade skänkt gĺshud ĺt ett gäng feta kristna och gjorde den till en kanal som överöste de förlorade med Kristi varma kärlek. Ändĺ innebar ocksĺ detta ett moraliskt risktagande.

Den första uppsättningen av Händels Messias hjälpte 142 personer ut ur fängelse där de satt till följd av skulder de inte kunde betala. Efterföljande konserter under Händels ledning blev till sĺdan hjälp för de fattiga att en författare skrev, 'Troligtvis har ingen annan kompositörs verk sĺ omfattande bidragit till att lindra mänskligt lidande.' Denna komposition - av mĺnga trodd att ha gjort mer för att övertyga människor om Guds existens 'än alla teologiska böcker som nĺgonsin skrivits' - presenterade dessutom Skriftens ord pĺ ett mäktigt sätt för de okyrkliga. Jag skulle hylla detta sätt att framföra ett verk och vilja kalla det en magnifik prestation, men jag saknar den urskillningsförmĺga som de kristna hade pĺ Händels tid. Kyrkan degraderade honom för att han inte begränsat sina framföranden till kyrkobyggnadernas helgade domäner. Den för Amazing Grace kände John Newton ansĺg detta 'sekulära' framförande av Händels Messias vara en sĺdan skandal att han sägs ha predikat varje söndag i över ett ĺr emot det.

Liksom de gamla Fariséerna kan vi förfasa oss över hur vĺra andliga förfäder betedde sig - fast övertygade om att vi omöjligt skulle kunna bli sĺ förblindade av religiösa fördomar att vi skulle opponera oss mot Guds verk och ändĺ göra felbedömningar av samma kaliber som gudfruktiga människor har gjort i tusentals ĺr.

Jag föresprĺkar inte blind tolerans. Det är en av de villoläror som är pĺ modet i vĺra dagar och till och med de bigotta Fariséerna tolererade felaktigt penningväxlarna i templet. Men vare sig de felade genom för hög tolerans eller för lĺg, gjorde de alltid samma grundfel: de lät de gällande reglerna i den egna gruppen ringa sĺ starkt i öronen att de inte kunde höra Guds hjärta slĺ. Precis som vi var de säkra pĺ att de aldrig kunde begĺ ett sĺdant misstag. Alltsĺ; även om jag inte pläderar för obetänksam acceptans, vädjar jag om försiktighet - särskilt eftersom Guds första prioritering är att upplysa mig om hans vilja för mitt liv, inte om hans personliga ledning för alla andra.

Cristina, skrev en kristen mĺnadstidning, lĺter Kristi ljus lysa i ett mörker som är sĺ betryckande att det skys av sĺ gott som alla kristna. Hon är ett stĺende inslag pĺ en sexklubb. Nej, hon tar inte av sina kläder - hon gör samma nummer inför barn pĺ cirkusar. Som Australiens ledande ormmänniska tar hon andan ur publiken genom att slĺ knut pĺ sin kropp och inte pĺ sin moral. Pĺ vad hon är övertygad om är Guds befallning, balancerar hon pĺ helvetets brant och räddar själar ur satans käftar.

När jag sĺg denna imponerande artikel i en ledande kristen tidning antog jag att Cristinas vĺgade bedrifter, andliga styrka och framgĺng i att vinna själar hade gjort henne till en celebritet i kristna kretsar. Efter att i mĺnader ha känt en ovanlig längtan att be för henne, gav jag till slut efter för min önskan att kontakta henne. Jag blev chockerad när Cristina medgav att hon kände sig förkastad av 98% av alla kristna och inte kunde finna en enda församling där hon kände sig accepterad. De gudfruktiga behandlar henne som en samarier, trots att hon ensam är nästa till mannen i rännstenen. Strategiskt placerad i satans mest omhuldade kvarter, visar Cristina kärlek till missbrukare, ber för stripporna, vittnar för transvestiter och skakar om avfallande kristna. Och ändĺ är det sĺ fĺ som stöttar henne i bön. Gud använder predikanter, sĺngare och kanske ocksĺ sjuksköterskor, men en ormmänniska? Pĺ en strippklubb? Härnäst säger du väl att Gud kan hela sjuka med en näsduk, (Apg 19:12) förser tusentals människor med mat frĺn en pojkes matlĺda, eller blir till en man som fördöms av de religiösa ledarna för sin 'lĺga' moral ... (Luk 7:34,39; 11:15,38; 13:14)

Cristina kämpade i ĺratal med vad som tycktes vara Guds kallelse som brann inom henne - och mot de hinkar med vatten som välmenande kristna hävde över henne. Att utrustas med en sällsynt förmĺga som utvecklats frĺn fyra ĺrs ĺlder var inget bevis för att Gud ville att hon skulle fortsätta. Jesus kallade fiskare att försaka kunskaper som förfinats genom ĺr efter ĺr av erfarenhet.

Det är en skrämmande moraliskt trasselsudd. Jag skulle inte kunna gĺ in pĺ Cristinas arbetsplats utan att bedröva Gud. Men Skriften undervisar om att en del saker inte styrs av orubbliga lagar utan av renheten i personens motiv och personlig ledning frĺn den Högste. (Rom 14:1-23) Detta gäller dock bara för brytande mot regler av mänskligt ursprung - fastän sĺdana regler, liksom fariseiska lagar, kan utformas av välmenande kristna för att sätta upp en beskyddande häck kring Guds lag. Den fruktansvärt helige Guden skulle aldrig gĺ emot sitt skrivna ord eller smutsa ner sin fullkomliga renhet genom att kalla Dobson till lusta, Nightingale till dryckenskap, eller Cristina till omoral, även om kallelsen bärs fram av en flock med gloriaförsedda änglar i psykedeliska overaller. Inte heller skulle Gud utvälja dem till sĺ svĺrhanterliga uppifter om de inte var ovanligt motstĺndskraftiga mot just den typen av frestelser de skulle möta.

Vi är ofta sĺ medvetna om att synden är som en jäsande deg att vi glömmer Jesu undervisning om att Guds rike ocksĺ är som en jäsande deg, som börjar med lite jäst och sedan sprider sig genom hela degen och förvandlar allt den kommer i kontakt med. (Matt 13:33) En kompetent kristen ute i Guds ärende är ett mycket större hot mot fienden än fienden är ett hot mot en Andeledd kristen. Det är dock en helt annan sak om en kristen vandrar utan mĺl eller i synd rakt in pĺ fiendens planhalva.

Sĺ trots att det alltid kommer att vara ovanligt och alltid ske under särskilda förhĺllanden, kan Guds ledning utmana människors moraliska kod - till och med en som har beskyddat miljontals kristna. Jag har mött ett moraliskt dilemma bara i att ta upp ämnet. Nĺgon kan ta det som en ursäkt för självdestruktivitet och synd, men om jag inte säger nĺgot kanske nĺgon annan krossar Guds ledning genom att anse sig vara heligare än Gud.

Vi mĺste böja oss ner för den Helige vars vägar inte är vĺra vägar. All vĺr glädje stĺr att finna i hans perfekta vilja, ovsett om den krockar med mänskliga traditioner.

Gudagiven mĺngfald

Vi vet alla att mänsklighetens första tjänst bestod i nudistiskt trädgĺrdsarbete. (1 Mos 2:15, 25) Det fungerade bra. Det hade Guds välsignelse. Ändĺ hoppas jag att vi inte känner nĺgon dragning att ta efter deras sätt att tjäna. Inte heller ser jag mĺnga människor som försöker organisera sin egen korsfästelse för att kopiera den mest kraftfulla tjänst jorden nĺgonsin skĺdat. Sĺ varför försöka stjäla nĺgon annans tjänst överhuvudtaget? Vi skulle se lika löjliga ut som magra David när han försökte sig pĺ en oplanerad kurs i att använda Sauls tunga rustning. (1 Sam 17:38-39)

Du är ett unik skapelse frĺn Gud. Bara en dĺre skulle vandalisera Leonardo da Vincis ovärderliga verk genom att försöka förvandla allihop till Mona Lisa.

Gud blir mest upphöjd genom hundra vanliga människor som är ärliga i att följa sin unika kallelse, inte av hundra imitationer av Billy Graham (eller Cliff Richard). Resultatet skulle mer exakt ĺterge Guds mĺngfasetterade karaktär. Vĺr store Gud är komiker och domare; musiker och talare; en tjänare och en kung. Se bara pĺ skapelsen: Gud är en konstnär, en ingenjör, en uppfinnare, en trädgĺrdsmästare. Han är biokemist, barnmorska, filosof, arbetare, arkitekt - tar listan nĺgonsin slut?

Guds personlighet är sĺ rik att där mĺste finnas ĺtminstone ett, om aldrig sĺ litet, drag hos honom som du kan porträttera bättre än nĺgon annan nĺgonsin gjort - om du accepterar utmaningen i en sant Andeledd tjänst istället för en blek imitation av nĺgon annans.

Precis som Jesu och Johannes Döparens livsstilar skilde sig enormt frĺn varandra,(Matt 3:4; 11:18-19) borde det finnas en rik mĺngfald inom Kristi kropp. En skev bild av helighet och/eller överlĺtelse leder ofta och olyckligtvis till grĺtrist likriktning. Det är egentligen köttslighet - oförmĺga att älska eller uppskatta nĺgon som är olik oss. Mummade helgon är dagens melodi. Riktiga helgon fräter pĺ hycklarnas näsor.

För att nĺ ut till de mĺnga olika sorters människor han mötte, gjorde Paulus sig till 'allas slav'. (1 Kor 9:19-23) Om Paulus som en enda individ kunde göra detta, föreställ dig den bredd som Kristi kropp i helhet skulle kunna uppvisa. Detta är möjligt bara om vi lĺter Anden ge näring ĺt vĺr individualitet. Kristna som önskar att de hade samma förmĺga som andra är som näktergalar som suktar efter skönheten hos en pĺfĺgel eller högt svävande örnar som avundas strutsen dess starka ben. Men känner vi inte sĺ allihop ibland?

Förakta inte den unika blandning av gĺvor som den vassaste Hjärnan i universum skänkt dig. Sluta upp med att avundas andra deras uppgifter och börja söka klarhet i ditt eget kall. Om i dina ögon det kallet ser obetydligt ut bör du skämmas, inte över kallelsen, utan över ditt sätt att tänka!

Hemligheter

Den här boken är beströdd med illustrationer som till och med den mest förhärdade, världsliga person kan se är berättelser om framgĺng. Mĺlet är att lĺta oss inspireras av dessa framgĺngar utan att förgiftas av hur de framgĺngarna nĺtts. Framgĺng, ära och belöning är delar av slutmĺlet för varje Andeledd pilgrimsfärd. Den av Gud utstakade vägen mot det mĺlet är däremot unikt för varje individ. För nĺgra av oss slingrar sig den vägen genom framgĺngar sĺ uppenbara att de till och med erkänns pĺ jorden. Vanligare är att det krävs en sĺdan fin, andlig urskiljningsförmĺga för att upptäcka vĺra bedrifter, att de flesta helt ser förbi dem.

Apostlagärningarna är proppad med berättelser om Paulus, och Bibeln är full av hans brev, men om vad de flesta av apostlarna tog sig för efter pingsten säger Skriften ingenting. Förde Tomas evangeliet sĺ lĺngt som till Indien? Vi vet inte ens mycket om de som levde under stort tryck frĺn omvärlden. Är det sant att Petrus när han led martyrdöden bad att fĺ bli korsfäst upp och ner, för att han upplevde sig vara ovärdig en död som liknade Kristi död? For han nĺgonsin till Rom? Hur fruktsamma var Barnabas missionsresor efter att han slagit upp samarbetet med Paulus? (Apg 15:39) Ĺterfick Paulus sin frihet efter Apostlagärningarna sĺ att han kunde uppfylla sin dröm att nĺ Spanien? (Rom 15:28)

Vad vi fĺr veta är retsamt selektivt. Skriften bevarar de saker som är mest instruktiva, inte nödvändigtvis de saker som givit mest resultat. Det är farligt trĺngsynt att härav dra slutsatsen, att händelser och människor som Gud väljer att inte publicera inte betyder nĺgot.

'Herren kommer att lĺta andra äras och stĺ i rampljuset,' skrev den berömde missionären Hudson Taylor, 'och bevara dig dold och obemärkt, därför att han vill ha nĺgra särskilt utvalda, väldoftande frukter kvar när han ĺtervänder och de kan bara växa i skuggan.'

I modern krigföring finns hjältar som är kända i hela världen och andra vars uppdrag är av sĺ stor vikt att deras hjältedĺd mĺste hemlighĺllas till efter kriget.

Vilken roll vĺr befälhavare än ger oss kan vi ändĺ lĺta oss sporras av de fĺ historier som brytts med rubriker, utan att för den skull fĺ för oss att vĺra triumfer mĺste se ut pĺsamma sätt. Kanhända är det sĺ att offentligt erkännande är ett undantag i Kristi armé, men det kommer en dag dĺ allt kommer att bli synligt.

Och den dagen tar aldrig slut.

Summan av kardemumman

Vi har avslöjat tre av fiendens effektiva lögner. Vi kan nu ge svar pĺ tal med tre spännande sanningar:

1. Gud har i Kristus lyft oss sĺ högt att närvaron eller frĺnvaron av en tjänst inte kan rucka pĺ vĺrt oändligt höga värde. Guds leende lyser mot oss. Likt den stoltaste förälder yvs han över oss oavsett om vi är pĺ väg mot missionsfältet eller minfältet.

2. Vi är skapta för tjänst. Vi är sĺ älskade och vĺr Far sĺ mäktig att om vi ger honom fullt svängrum kan inget avhĺlla oss frĺn evig framgĺng.

3. Vĺr bedömning av värdet pĺ en tjänst skiljer sig ofta flera ljusĺr frĺn Guds. Om och om igen framhĺller Skriften tjänster och människor som de flesta av oss föraktar. Vi tenderar att lovprisa ledarskap, dramatiska kallelser, berömmelse, likriktning mot förväntade normer och medfödd talang och använda sĺdana mĺtt som hur mĺnga som nĺtts eller om en person fĺr ekonomiskt understöd frĺn kyrkan eller ej. Vi upphöjer helt köttsligt nĺgra och talar nedsättande om andra. Precis som fienden vill att Guds heliga ska känna sig förkastade och oförlĺtna, vill han att kristna med blomstrande tjänster ska känna sig misslyckade. Ett stort antal av oss är mer framgĺngsrika än vi vĺgar föreställa oss.

Sanningen helar och räddar oss frĺn de plĺgsamma anklagelser som djävulen slungar mot oss. Jesu enda försvar mot lögnarens vĺldsamma angrepp i vildmarken var sanningen i Guds Ord. (Matt 4:3-11) Vi hĺller pĺ att bygga oss en rustning av gudomliga sanningar för att bekämpa misströstan. Utan dem är till och med det starkaste helgon sĺrbart.

Det krävs mer än de sanningar som sĺ lĺngt har avtäckts för att stilla stormen inombords. Det kommer mer och fler av de frĺgor som hittills tagits upp ska redas ut ytterligare. Hur mycket av sanningarna i denna bok Herren skriver in i ditt liv beror dessutom pĺ hur ofta du stänger boken för att be. Icke desto mindre har vi tagit tre stora kliv in pĺ vägen mot sinnesfrid.

Jag uppmanar dig att i bön studera de skriftställen som citerats, särskilt i kapitel tre, tills de blir till en del av dig. Det är till stor hjälp att lära dig sĺ mĺnga som möjligt utantill. Beväpnad med dem kan vi triumfera över depressioner och handlingsförlamning och gĺ in i den framtid fylld av utmaningar som sĺ kärleksfullt planerats av vĺr Skapare. Vi ska göra succé.

Du skapades till tjänst,
och frälstes till att tjäna.
Skapad till detta öde,
befriad till en uppgift.
Inte konstigt att du längtar!
Din ande ropar efter det,
Guds Ande strävar efter det;
Ande och ande ropar tillsammans.

Om nĺgonsin en delfin föddes till att simma,
eller en oppossum att klättra,
eller en falk att flyga,
längtar du ocksĺ till din uppgift.
Om en delfin nĺgonsin kommer att simma,
eller en oppossum klättra,
eler en falk att flyga,
kommer du att fĺ din uppgift.